Simulator för att singla slant
Kasta slant är en av de vanligaste metoderna som människor använder för att lösa tvister eller helt enkelt fatta ett beslut till förmån för ett av alternativen.
Denna metod bygger på att ett mynt vanligtvis har två olika sidor, och kastet avslutas när myntet landar på en av dem. Deltagaren som korrekt förutsäger vilken sida som kommer att ligga uppåt efter att myntet har fallit, blir vinnaren.
Historien om att kasta slant
Tack vare historiska studier har det upptäckts att myntkast redan praktiserades i det antika Rom. Invånarna i Romerska riket spelade ett spel som kallades "Navia aut Caput", vilket på latin betyder "Skepp eller Huvud". Spelets mål var att gissa vilken sida av det kastade myntet som skulle hamna uppåt: baksidan, dekorerad med en bild av ett skepp, eller framsidan, som bar kejsarens porträtt.
Ett liknande spel var dock också populärt bland de gamla grekerna. Skillnaden var att i det antika Grekland användes inte mynt, utan snäckskal, där ena sidan var täckt med harts. Spelet kallades "Ostra Kinda", och snäckans sidor associerades med en viss tid på dagen – dag eller natt.
Senare adopterades detta spel, som var känt bland de gamla grekerna, av britterna. Under århundraden var ett spel kallat "Cross and Pile" populärt i England, där ett mynt kastades upp i luften genom att det träffades med kanten av ett annat mynt. Deltagarna observerade processen och försökte gissa vilken sida som skulle landa uppåt.
Detta spel var utbrett i England i många århundraden och var känt som "Cross and Pile", eftersom ett kors var ingraverat på ena sidan av myntet. Intresset för att kasta slant har inte försvunnit i det moderna Storbritannien – spelets mekanik har förblivit densamma, endast namnet har förändrats. Idag kallar britterna detta spel "Heads or Tails", vilket bokstavligen betyder "Huvud eller Svans", med hänvisning till motiven på brittiska mynt, såsom det heraldiska lejonet som lyfter sin tass och svans på baksidan av ett tiopencemynt.
Denna princip förblir också oförändrad i det populära ryska spelet "Орлянка" eller "Örn eller Klave". I Ryssland fick spelet sitt namn från örnen som är avbildad på myntets framsida. När det gäller termen "klave" använder ryssarna detta ord för att referera till sidan av myntet där dess valör anges.
Myntkast har också spridit sig till Australien, men med en egen twist – där kastas inte ett utan två halv-penny-mynt samtidigt.
Intressanta fakta
Att kasta slant har blivit så vanligt att det finns många fascinerande historier kopplade till denna praktik.
- Borgmästarvalet i den filippinska staden San Teodoro (Oriental Mindoro) slutade i oavgjort i den andra omgången, eftersom båda kandidaterna fick lika många röster. För att avgöra vinnaren beslutades det att kasta ett mynt. Det mest intressanta var att både kandidater och väljare accepterade detta resultat som rättvist och legitimt.
- Det finns en speciell dag för dem som fattar beslut genom att kasta ett mynt. Den firas den 8 februari och kallas "Myntkastardagen". Skaparna av denna dag tror att myntkast inte bara är en lek – de är övertygade om dess ödesdigra betydelse.
- I den kanadensiska staden Toronto användes ett myntkast för att avgöra vilket företag som skulle vinna ett kontrakt för att måla vägmarkeringar över en sträcka på 1 605 kilometer.
- Rättigheterna till att sända finalen i Australian Football League 2007 bestämdes i förväg genom att kasta ett mynt. De konkurrerande TV-kanalerna Seven och Ten lät ett mynt avgöra – och "Ten" vann!
- Vid lokala och nationella val i Storbritannien kan beslut vid oavgjort resultat fattas genom att dra ett strå, välja det högsta kortet i en kortlek eller, traditionellt, genom att kasta ett mynt.
- Det finns en extremt liten sannolikhet att ett mynt efter att ha kastats landar på sin kant. Sannolikheten är ungefär 1 på 6 000.
Under årens lopp har myntkast utvecklats från en enkel lek till en av de mest pålitliga och opartiska beslutsmetoderna. Detta beror på att korrekt utfört myntkast praktiskt taget eliminerar möjligheten till manipulation och ger ett verkligt objektivt resultat.
